Skog med mångfald del 2: Naturvårdsträd och högstubbar som hörnstenar för biologisk mångfald

Har du någonsin funderat på hur du som skogsägare enkelt kan stärka skogens hälsa och biologiska mångfald? Att lämna kvar naturvårdsträd och skapa högstubbar är ett effektivt sätt att berika skogsmiljön och samtidigt öka skogens långsiktiga motståndskraft.

MTK:s och SLC:s färdplan för biologisk mångfald betonar vikten av naturvårdsträd och högstubbar som en del av ett hållbart skogsbruk. Tänk dig en grov granskog med rik underväxt eller en ståtlig klunga aspar – just sådana, värdefulla livsmiljöer för många arter, kan du skapa genom att lämna naturvårdsträd.

Vad innebär detta för dig som skogsägare?

Naturvårdsträd är träd som lämnas kvar i skogen vid avverkning – för att växa vidare, dö och förmultna på plats. Det kan vara levande, döda eller döende träd. Högstubbar skapas genom att kapa en trädstam på 2–4 meters höjd, så att den gradvis förmultnar och efterliknar naturligt död ved. Det lönar sig att tänka på naturvårdsträd redan i samband med vård av plantskog. Då säkerställer du att viktiga trädslag, som asp, finns tillgängliga vid senare gallringar.

Dessa åtgärder ökar mängden död ved i din skog – något som är livsviktigt för många organismer. I död ved lever en mängd insekter, svampar och mikroorganismer som i sin tur erbjuder föda och boplatser för fåglar och andra djur. Det är viktigt att känna till att gamla döda träd inte utgör någon betydande skaderisk – det är alltså tryggt att lämna dem i skogen.

Fördelar och effekter

Ekologiska fördelar: Död ved erbjuder livsmiljöer åt cirka 5 000 arter – alltså en fjärdedel av alla våra skogsarter. Dit hör exempelvis tickor, skalbaggar, mossor, lavar och hålbyggande fåglar som mesar och hackspettar. I död ved lever också naturliga fiender till de värsta skadeinsekterna, t.ex. myrbaggen som äter granbarkborrar.

Ekonomiska och praktiska fördelar: Att lämna naturvårdsträd medför inga betydande kostnader för skogsägaren, särskilt då man väljer träd av sämre kvalité eller ekonomiskt mindre värdefulla trädslag. Kostnaden uppskattas till 0,5–2 % av bruttoinkomsterna från avverkningar, beroende på trädslag. Att spara naturvårdsträd kan till och med minska drivningskostnaderna – ifall svåråtkomliga träd eller träd med lågt ekonomiskt värde inte behöver tas bort. På lång sikt främjar dessutom ett bestånd rikt på biodiversitet skogens hälsa och hållbarhet.

Eventuella risker: Skogsägare kan oroa sig för att döda träd ökar risken för skador, men forskning visar att äldre döda träd inte innebär någon betydande skadefara – att bevara dem är alltså tryggt.

Så här kommer du i gång

Kom ihåg PEFC-kraven: PEFC-certifieringen kräver att naturvårdsträd, död ved, viltbuskage samt högstubbar bevaras i skogsbruket.

Val av naturvårdsträd: Lämna vid avverkning t.ex. grova aspar, sälgar eller andra lövträd. Välj gärna träd som är viktiga för mångfalden, som hålträd eller träd med brandljud. I grupper av naturvårdsträd skall man också spara underväxten som skydd för djur.

Gör högstubbar: Kapa vissa träd på 2–4 meters höjd för att efterlikna naturligt död ved. Det är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att öka mängden stående död ved. Använd träd av olika diameter – redan stubbar som är 10 cm i diameter kan vara nyttiga för exempelvis mesfåglar.

Placera träden rätt: Placera naturvårdsträd och högstubbar i grupper, till exempel i skyddszoner intill vattendrag eller i svårföryngrade partier som blockfält. Det blir då lättare att bevara dem vid framtida avverkningar och dessutom ger de bättre skydd åt djurliv.

Föll naturvårdsträdet i nästa storm? Ingen fara – det innebär bara att trädet börjar utföra sitt uppdrag lite tidigare. Syftet med naturvårdsträd är att på sikt tillföra död ved till skogen. Under tiden förskönar det landskapet och producera kanske frömaterial till nästa trädgeneration. Öka alltså inte på vedförrådet utan lämna kvar trädet även när det fallit så att det kan utföra sin viktiga uppgift. 

Uppgifts lista – naturvårdsträd och högstubbar

• Lämna naturvårdsträd och skapa högstubbar vid avverkningar.
• Planera noga var träden och stubbarna placeras – gruppera dem gärna.
• Välj och spara naturvårdsträd redan i plantskogsskedet. Det underlättar arbetet längre fram och låter träden utvecklas till skyddande buskage för vilt – och senare till död ved.
• Rådgör med din skogsexpert om de bästa lösningarna för just ditt bestånd.

Läs mer om fler åtgärder för biologisk mångfald i skogsbrukets biodiversitetsfärdplan: https://slc.fi/material/projekt/biodiversitetsfardplan