Virkeshandelsöversikt september 2022

Virkeshandeln har så småningom kvicknat till i och med att hösten anlänt. Men med beaktande av rådande läge är det förhållandevis lugnt, då endast hälften av det virke som industrin behöver från privatskogarna är köpt och det är endast en tredjedel av året kvar. Därtill kommer virkesbehovet att stiga kraftigt nästa år.

Endast hälften av årets virkesbehov köpt

Skogsägaren har rätt att kräva rättvis ersättning från virkesmarknaden

Virkesprisnivån har stigit och varit stabil, men speciellt det låga priset på massaved har förvånat. Skogsägarnas förväntningar och skogsindustrins syn möts inte på virkesmarknaden. Skogsindustrins metoder att skydda den låga prisnivån på inhemsk massaved har fått komiska drag. Skogsindustrin betalat för importerad massaved från Baltikum över tre gånger bättre pris i jämförelse med inhemskt virke. Det skulle med andra ord vara mer lönsamt att sälja virke i utländska hamn och sedan transportera det tillbaka till finska industrier.

Man hoppas på att det faktum att importen från Ryssland upphörde och det ökade behovet av inhemskt virke skulle främja en gemensam front. Den låga prisnivån på klenvirke har inverkat negativt på nivån på skogsvård. Vi borde gemensamt kunna påverka en hållbar virkesproduktion och -tillgång. De privata skogsägarna är skogsindustrins viktigaste kundgrupp i virkesanskaffningen och betydelsen ökar.

Att förbättra virkesmarknadens funktion är viktig för att lösa situationen och skogsägarna bör känna till sina rättigheter och skyldigheter. Skogsägaren har rätt att godkänna, förkasta eller ge ett motanbud. Skogsägaren kan också självständigt ge ett lägsta pris och ett målsattpris för vilket hen är villig att förverkliga och godkänna prisanbud. Det bästa sättet att förbättra virkesmarknadens funktion är konkurrensutsättning.

Skogsindustrin skyddar det låga massavedspriset

Skogsindustrin har i årtionden strävat till att hålla virkespriset nere. Detta har motiverats med att man på så sätt upprätthåller skogsindustrin i Finland. Men nu har den nordiska skogsindustrins konkurrenskraft förbättrats avsevärt. Det är fråga om en permanent förändring.

Skogsindustrin använder sig för tillfället av speciella knep för att hålla ner priset på inhemsk massaved. I virkeshandeln handlar sådan knep om bland annat en ökad virkesimport. Virkesimporten från Ryssland har upphört och importen från annat håll har ökat fastän man inte kan uppnå liknande volymer. Trots det försöker man köpa virke till vilket pris som helst. Andra sätt är stamprissättning, där man kan gömma massavedspriset i stampriset. Stamprissättning statistikförs inte ännu. Därtill kan man öka andelen virke av stockdimension i fiberindustrin. Massavedspriset har också skyddats genom att höja priset på andra sortiment, såsom energivedspriset. De bonusar och tilläggsförmåner som skogsindustrin erbjuder är också sätt att hålla virkespriset nere

Att skydda priset på massaved håller på att komma till sin vägs ände. För tillfället styrs en del av massaveden till energianvändning för vilket man ställvis betalar ett bättre pris. Det beror på den ökade efterfrågan på råvara då energipriset stigit, Virkets energivärde är för tillfället högt.  Cellulosaindustrin som är översjälvförsörjande drar nytta av virkets höga energivärde genom att sälja el och värme på marknaden. Från en skild fabrik kan man från elförsäljningen få in miljoner i tilläggsinkomst.  

Den enskild skogsägaren har möjlighet att påverka virkesaffären

Då skogsindustrin skyddar prisnivån med alla medel bör skogsägaren känna till sina skyldigheter och rättigheter.  Den viktigaste faktorn är att konkurrensutsätta affärerna. Detta är vettigaste att utföra via den egna skogsvårdsföreningen. Efter att skogsvårdsinstruktören på skogsvårdsföreningen har gjort en anbudsjämförelse är det upptill skogsägaren att ta ställning till att godkänna eller förkasta. Ett alternativ är också att göra ett motanbud, ifall de målsättningar som skogsägaren ställt inte uppfylls. Skogsägarna bör börja tänka på sig själv som försäljare av rundvirke som ställer ett prismål för sina produkter.  

Kalle Karttunen, forskningschef
Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry  

Uppdaterad statistik över virkesmarknaden och skogsindustrin, prisstatistik för skogsvårdsföreningars fullmaktsaffärer och Naturresursinstitutets veckostatistik över virkeshandeln finns (på finska) på adressen https://www.mtk.fi/puumarkkinat

Information on virkeshandel

Beställ Skogsvårdsföreningarnas nyhetsbrev

Beställ Skogsvårdsföreningarnas nyhetsbrev

Genom att beställa nyhetsbrev får du till din e-post infobrev om våra evenemang, aktuella skogsnyheter samt virkeshandelsläget och virkespriser.

Beställa nyhetsbrev

2024 © Skogsvårdsföreningarna