Skogsterminologi S-Ö

Skogsterminologi S-Ö

Ordens begynnelsebokstav: A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Y Ä Ö

S

Samfälld skog
Skogsområde som ägs av flera skogsägare gemensamt. Den samfällda skogen förvaltas och avkastar i proportion till ägandeandelarnas storlek.

Samförsäljning
Sammanslagning av flera skogsägares virkesaffär till ett gemensamt försäljningsparti.

Skogsbruksplan
Beskrivning av skogen på en lägenhet och plan för vård och användning av skogen för en viss tid (t.ex. 10 år), vilken uppställs av en skogsfackman i samarbete med skogsägaren.

Skogscertifiering
Ett förfarande för att visa att vård och användning av skog motsvarar på förhand fastställd ekologisk, ekonomisk och social standard. Certifiering av kedjan för säkrande av virkets ursprung avser ett system, där träråvarans väg kan följas upp från certifierad skog till produktionsanläggning och vidare till butiken i detaljhandeln.

Skogsinnehav
Samma ägares skog i ett eller flera skogsskiften utgör ett skogsinnehav.

Skogsförnyelse
Se förnyelse.

Skogsodling
Grundande av ny skog genom plantering av plantor eller sådd av frön.

Skogstyp
Klassificering av skog utgående från markens bördighet och skogstypregion. I terrängen används markväxtligheten för fastställande av skogstyp.

Skogsvårdsavgift
Alla som äger minst 4 hektar skog betalar en lagstadgad skogsvårdsavgift. I Uleåborgs län är gränsen 7 hektar och i Lapplands län 12 hektar. Avgiften består av en grundavgift och en hektarbaserad avgift. Grundavgiften är i hela landet 70 % av medelrotpriset på en kubikmeter virke. Den hektarbaserade avgiften fastställs av skogsvårdsföreningarna inom de gränser som fastställs i lag.

Skogsvårdsavgiften säkrar att alla skogsägare har tillgång till tjänster, rådgivning och information i anslutning till vård och användning av skog. 

Skogsväg
Enskild väg, huvudsakligen byggd för skogsbrukets behov.

Skördare
Se avverkningsmaskin.

Slutavverkning
Avverkning av slutavverkningsmogen skog för att ge rum åt en ny generation. Slutavverkning kan utföras som kalavverkning, avverkning i fröträdsställning eller skärmställning och teghuggning. Slutavverkning kallas också förnyelseavverkning.

Slyröjning
Plantskogsvård där man avlägsnar växtlighet som hindrar trädens tillväxt, i regel lövträd.

Sortiment
Stamdelar med olika bruksvärde. De vanligaste är stock och massaved samt stolpar.

Stamkvistning
Kvistning av döda kvistar och kvistar i dålig tillväxt från växande träd. Stamkvistning förbättrar trädens kvalitet.

Stock
Grovt virke som används som råvara vid framställning av sågvaror.

Stråktäthet
Körstråkens sammanlagda längd per hektar.

Stubbehandling
Behandling av stubbar för att bekämpa rotticka. Stubbehandling kan också tillämpas för att förhindra bildandet av stubbskott i lövsly.

Stämpling
Val av träd som skall lämnas och träd som skall avverkas vid en avverkning.

Stämplingspost
Område i skogen som har avgränsats för drivning, därifrån man säljer virke. Beroende på handelssättet talar man om leverans- eller rotposter.

Ståndortsklass
Uppdelning av skogsmarken på basen av dess bördighet och virkesproduktionskapacitet. Frisk mo och torr mo är exempel på ståndortsklasser.

Särskilt viktig livsmiljö
Särskilt viktiga livsmiljöer avser objekt som definieras i skogslagen, vilka har särskild betydelse för skogarnas mångfald. De är små, avviker tydligt från omgivningen och de befinner sig i naturtillstånd eller tillstånd som påminner om naturtillstånd.

Sådd
En ny trädgeneration etaberas efter kalavverkning genom att så trädfrön.

T

Teghuggning
Förnyelsemetod där skogen kalavverkas i tegar (remsor) och den kvarlämnade kantskogen frösätter det kalavverkade området.

Tillväxtgödsling
Näringsämnen tillförs skogen, vilket förbättrar skogens tillväxt.

Torraka
Dött, stående träd.

U

Utvecklingsklass
Klassificering av skog på basen av dess utvecklingsskede. Exempel på utvecklingsklasser är plantskog, yngre gallringsbestånd, gallringsbestånd, förnyelsemogen skog, plantbestånd med överståndare och kalyta.

Virkesbalans
Skillnaden mellan planerad avverkningsvolym och avverkningsavgång.

Virkesmätning med skördare = ”motomätning”
Avverkningsmaskinens mätdon fastställer virkesvolymen samtidigt som virket kapas till sortiment.

Vitaliseringsgödsling
Gödsling som företas för att korrigera skogens näringsämnesbalans.

Vård av ungskog
Arbetsslag inom lag om finansiering av hållbart skogsbruk, vilket omfattar plantskogsvård, gallring av skog som inte längre är plantskog samt stamkvistning av växande träd.

Ö

Öppet köp
Leverans- eller rotaffär, där man bindande kommer överens om alla andra virkesförsäljningsvillkor, men virkespriset lämnas öppet för att överenskommas vid en senare fastställd tidpunkt.

Överlåtelsemätning
Virkets köpare och säljare fastställer det avverkade virkets volym och kvalitet. Det slutliga priset fastställs på basen av dessa.

Överståndaravverkning
Avverkning där man avlägsnar träd som hör till föregående trädgeneration, till exempel fröträd.