Förnyelse av skog

Skogslagen förutsätter att skogsägaren efter en slutavverkning ser till att området får ett nytt, friskt och livskraftigt plantbestånd. Ett bra plantbestånd uppstår inte av sig självt, utan kräver ekonomiska satsningar från skogsägaren. Å andra sidan finns det knappast ett bättre sätt att investera en del av virkesaffärens intäkter än att återinvestera dem i skogen.

Skogen kan förnyas antingen genom naturlig föryngring eller genom skogsodling, det vill säga genom plantering eller sådd.

Hos skogsvårdsföreningen kan du få hela skogsförnyelsen som en nyckelfärdig tjänst, från början till slut. Det lönar sig att redan i samband med virkesaffären komma överens om hur skogen ska förnyas och vilka åtgärder som ska genomföras.

• Efter avverkningen markbereds området med en metod som du och din Skogsvårdsinstruktör har kommit överens om och som lämpar sig för objektet.
• Din Skogsvårdsinstruktör rekommenderar lämpliga trädslag och beställer plantorna åt dig. Tall trivs bäst på torrare och sandigare marker, medan gran och vårtbjörk passar på bördiga och näringsrika växtplatser. På samma bestånd kan man också plantera flera trädslag, till exempel gran och björk i blandbestånd.
• Våra erfarna skogsarbetare planterar plantorna. De flesta planteringar utförs på våren, men även höstplantering är möjlig. Du kan också plantera plantorna själv. Bekanta dig med våra planteringsanvisningar >> (på finska)

För tall och björk är sådd ett alternativ till plantering. Sådden kan utföras antingen manuellt eller maskinellt.

Vid naturlig föryngring förlitar man sig på att de fröträd som sparas vid avverkningen producerar tillräckligt med frö för hygget och att fröna med tiden utvecklas till ett nytt bestånd. Beslutet om naturlig föryngring måste fattas redan före avverkningen, eftersom 50–100 tallar per hektar lämnas kvar på det avverkade området under drivningen. För vårtbjörk räcker ett mindre antal fröträd. För gran är naturlig föryngring endast sällan en lämplig metod.

Den största fördelen med naturlig föryngring är att den är billigare än att köpa plantor och stå för planteringskostnaderna. Samtidigt är resultatet mer osäkert än vid skogsodling och föryngringen lyckas inte alltid, även om växtförhållandena är optimala.

Det viktigaste att komma ihåg är att naturlig föryngring inte lämpar sig överallt. För tall passar metoden bäst på grovkorniga, torra till friska moar och ännu kargare marker. Naturlig föryngring av vårtbjörk lyckas bäst på medelgrova och bördiga mineraljordar. En lätt markberedning, till exempel harvning, är det bästa sättet att säkerställa att plantor etableras, men åtgärden bör utföras nära inpå fröspridningen. Det är också bra att komma ihåg att goda fröår inträffar i södra Finland endast ungefär vart sjätte år och ännu mer sällan i norra Finland. Naturlig föryngring kan också kompletteras med sådd.

Skogsodling är en snabbare och säkrare metod för att förnya skogen. De frön och plantor som säljs är förädlade, vilket gör att de konkurrerar bättre med annan vegetation. Plantorna är dessutom behandlade mot snytbagge. Genom plantering säkerställs också att hela området föryngras jämnt. Om plantbeståndet inte drabbas av skador från exempelvis älg, sork, tjäle eller sjukdomar behövs sällan kompletteringsplantering senare. Vid naturlig föryngring kan plantuppslaget bli mycket ojämnt, vilket kan göra att man i efterhand behöver komplettera med till exempel plantering.

Syftet med markberedning är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att plantorna ska etablera sig på föryngringsytan. De viktigaste målen med markberedningen är att förbättra plantornas konkurrensförmåga gentemot annan vegetation och att minska skador från snytbagge.

Vid markberedningen flyttas det humuslager som har bildats på markytan åt sidan så att mineraljorden blottläggs. De näringsämnen och det vatten som plantorna behöver finns i mineraljorden, därför är det viktigt att plantornas rötter växer i mineraljorden och inte i mossan.

Snytbaggen är en skalbagge som äter barken på barrträdsplantor och kan döda dem helt. Den rör sig på avverkningsytor bland vegetation och hyggesrester. Snytbaggen undviker gärna bar mineraljord, vilket gör att mineraljorden runt plantan ger ett effektivt skydd mot snytbaggeskador.

Avverkningsområdet markbereds med den metod som bäst lämpar sig för marktypen och det trädslag som ska etableras. Vanliga markberedningsmetoder är harvning, markberedningsfläckar, högläggning och olika former av dikeshögläggning. Din Skogsvårdsinstruktör rekommenderar den metod som passar bäst för just ditt skogsbestånd.

Harvning
Harvning utförs med en harv som dras bakom en skogstraktor. Harven avlägsnar humusskiktet och blottlägger mineraljorden, vilket skapar goda förutsättningar för frögroning och plantering. Metoden lämpar sig bäst på grova och medelgrova jordarter.

Fläckupptagning
Vid fläckmarkberedning avlägsnas humusskiktet med grävmaskinens skopa så att en fläck av mineraljord blottläggs. Fläcken är vanligtvis omkring en meter i diameter. Metoden lämpar sig för liknande marker som harvning, men används inte på tjälfarliga jordar.

Fläckhögläggning
Vid fläckhögläggning vänds jordlagret upp och ned så att humusen hamnar mot marken och mineraljorden bildar en upphöjd hög. Högen packas därefter lätt och plantan sätts i högen. När humusen bryts ned frigörs näringsämnen som gynnar plantans tillväxt. Fläckhögläggning är den vanligaste markberedningsmetoden och lämpar sig för många olika typer av förnyelseytor.

Invershögläggning
Vid invershögläggning vänds jordlagret ned i en grop så att humusskiktet hamnar nedåt. Metoden kan användas på områden där vattenhushållningen fungerar väl och lämpar sig särskilt för medelgrova mineraljordar samt torvmarker.

Dikeshögläggning
Vid dikeshögläggning grävs grunda diken och den uppgrävda jorden läggs upp som högar längs diket. Syftet är inte att sänka grundvattennivån utan att leda bort ytvatten från planteringspunkterna. Hänsyn tas till erosion och vattenvård genom exempelvis grävningsavbrott och genom att undvika diken i sluttningens riktning. Dikeshögläggning används ofta som ett komplement på de delar av ett bestånd som är särskilt blöta.

Dikeshögläggning med iståndsättning
Denna metod används när marken är så blöt att grundvattenytan ligger mindre än cirka 30 cm under markytan. Samtidigt som högarna skapas förbättras markens dränering genom att gamla diken öppnas upp och vid behov kompletteras med nya. Vid åtgärden är vattenvård särskilt viktig, och därför används bland annat grävningsavbrott och sedimentations- eller översilningsområden för att minska belastningen på vattendragen.

Ja, det kan du. Om du vill kan du själv plantera plantorna och beställa markberedning och plantor av oss. För såddobjekt kan du också beställa frön.

Det lönar sig att vara ute i god tid med plantbeställningen och beställa plantorna senast i januari–februari för vårens planteringar. Gärna ännu tidigare för att säkerställa tillgången.

Det lönar sig att vara ute i god tid med plantbeställningen, helst redan i slutet av föregående år eller senast i början av året. Vi gör våra beställningar till plantskolorna i god tid utifrån de objekt som redan är kända.

På våren kan det vara svårt att få tag på större partier plantor om beställningen görs sent. Mindre mängder för till exempel kompletteringsplantering kan däremot fortfarande finnas tillgängliga.