Enligt Skogscentralen äger oskiftade dödsbon cirka 1,2 miljoner hektar skog. Detta innebär nio procent av alla privata skogar i Finland.

När skogsägaren avlider blir hens arvingar dödsbodelägare. Om arvet inte skiftas förblir dödsboet oskiftat och den avlidnes egendom blir kvar i dödsboets namn.  

Hur avslutas ett dödsbo?

För att avsluta ett dödsbo ska ett arvskifte eller en avvittring och ett arvskifte förrättas. Avvittring ska göras om den efterlevande maken har giftorätt till den avlidnes egendom. Arvskiftet kan förrättas antingen för hela arvet eller endast för skogarna. Det är bra att fundera på om alla delägare vill fortsätta som skogsägare.

Om alla delägare vill fortsätta som skogsägare tillsammans bildas en skogssammanslutning vid arvskiftet. Arvskiftet kan förrättas så att skogen ägs tillsammans med samma andelar som dödsboet, men man kan också avvika från dessa andelar. Skogarna ska också skötas i samförstånd i en sammanslutning. Det tydligaste är om delägarna i sammanslutningen ingår ett skriftligt avtal om hur besluten ska fattas i sammanslutningen och hur skogen ska skötas och utnyttjas. Ofta har dödsboet också annan egendom än skog. Arvet kan också delas så att någon av delägarna får skog och en annan får till exempel en bostadsaktie eller en sommarstuga. Om dödsboet har penningtillgångar kan skillnaderna mellan andelarna jämnas ut med pengar. Om den efterlevande maken lever och avvittringen inte har förrättats kan det vara möjligt att göra en generationsväxling av skogsfastigheten utan skattepåföljder så att den efterlevande maken får något annat vid avvittringen och arvingarna får skogsfastigheten.

Skattefördel för den som fortsätter genom en beskattningssammanslutning

Om någon av delägarna inte vill fortsätta som skogsägare kan hen överlåta sin andel till en annan delägare genom försäljning av en andel i en skogssammanslutning. Ett köp av en sammanslutningsandel ger köparen en skattefördel, eftersom köpet skapar ett skogsavdragsunderlag som minskar den skatt som i framtiden betalas på inkomster från virkesförsäljning. Skogsavdragsunderlaget är 60 procent av skogens anskaffningsutgift, det vill säga köpesumman för sammanslutningsandelen och övriga kostnader som köpet medför. Enligt regeringens proposition planeras skogsavdragsunderlaget höjas till 75 procent från början av 2026, vilket innebär en större skattefördel än i dag.

Försäljningen av en sammanslutningsandel kan under vissa förutsättningar vara befriad från skatt på överlåtelsevinst när köparen är en nära släkting, till exempel ett syskon eller en bröstarvinge.

Försäljning och samfälld skog som alternativ

Ibland känns det inte som en bra lösning att äga skog tillsammans med andra delägare, till exempel på grund av ansträngda relationer eller olika mål för skogsvården. Det kan också vara så att ingen av delägarna har ekonomisk möjlighet att lösa in de andras andelar. Ett alternativ kan då vara att stycka skogsfastigheten i separata fastigheter, så att var och en kan sköta sin egen skog självständigt. En liten skogsfastighet är dock inte ändamålsenlig att dela upp i alltför många delar, eftersom det kan försämra förutsättningarna för en lönsam skogsvård.

En annan lösning kan vara att sälja fastigheten till en utomstående eller ansluta den till en befintlig samfälld skog. En samfälld skog är ett enkelt sätt att äga skog och få regelbundna inkomster utan att skogsfastigheterna splittras. Många skogsvårdsföreningar har samfällda skogar som skog kan anslutas till – du hittar dem här.

Att sälja skogsfastigheten till en utomstående är det enklaste sättet att avveckla det gemensamma ägandet. För en försäljning, liksom för andra åtgärder, krävs naturligtvis ett enhälligt beslut. Pengarna från försäljningen är sedan enkla att fördela mellan delägarna i förhållande till deras andelar.

När känslorna är med i bilden

Det kan vara svårt att ta itu med att upplösa ett dödsbo. Situationen kan vara förknippad med många känslor – en närstående har kanske nyligen gått bort. Om skogen har ägts av dödsboet under en längre tid kan tanken på arvskifte också väcka gamla minnen och känslor till liv.

Det kan även kännas svårt att ta upp frågan med de andra delägarna, eller så vet man helt enkelt inte hur man ska börja diskutera den. Särskilt om delägarna är oense kan det vara svårt att sköta de praktiska frågorna och kännas psykiskt tungt att inleda upplösningen av dödsboet.

Planerade ägararrangemang är alltid det bästa alternativet

Att överföra skogsägandet till nästa generation är alltid förmånligare på annat sätt än genom arv. Därför lönar det sig att planera och genomföra ägararrangemang redan under skogsägarens livstid, även om det kan kännas svårt att avstå från skogen.

Det är bra att fråga sina efterkommande direkt om de är intresserade av att bli skogsägare – det lönar sig inte att utgå från antaganden. En öppen diskussion är viktig och ger samtidigt möjlighet att dela tankar och minnen som är förknippade med skogsfastigheten och skogsägandet med nästa generation.

Genom att genomföra ett generationsskifte på skogsfastigheten i god tid säkerställer man ett fungerande och beslutsfähigt ägande samt god skötsel av skogen även i framtiden.